Artiklar och ämnen
Språkutveckling
Du känner antagligen till leken ”20 frågor”. I år har jag fått mer än 20 frågor om tal och språkutveckling från föräldrar. Därför känns titeln ”20 frågor om språkutveckling” passande för denna artikel, som tar upp dessa frågor och funderingar.

I artikeln In so Many Words som jag nyligen skrev för denna webbplats försöker jag lugna föräldrar vars barn börjar prata lite senare än förväntat. I den artikeln påminner jag föräldrarna om att det finns ett stort åldersspann då individuella barn når olika språkliga milstolpar. ”Genomsnittsåldern” berättar inte hela historien.

I denna artikel tar jag upp 20 sätt att främja språkutvecklingen hos små barn. Jag har omarbetat en presentation som jag och min vän och kollega, Dr. Alice Honig vid Syracuse University, gjorde för några år sedan vid ett möte med National Association for the Education of Young Children. Under detta möte riktades våra förslag till lärare, men de är ännu viktigare för föräldrar. Dessa förslag är användbara oavsett om ditt barn har en långsam, genomsnittlig eller snabb språkutveckling.

Låt oss nu gå igenom våra 20 svar.

1) Besvara ljud med ljud, tal med tal. När din bebis gör olika ljud ska du göra samma ljud tillbaka. Låtsas ibland att du vet precis vad de ljuden betyder: ”Åh, vill du komma upp från spjälsängen?” Gör ibland lekfulla ljud tillbaka.

2) Ta dig tid att ”sitta och prata” med din bebis varje dag. Det tar så mycket tid att ta hand om en bebis att man ibland tycker det är svårt ta sig tid till att bara ”prata”. Dessutom känner sig många föräldrar löjliga när de pratar med en bebis. Men detta är en väldigt viktig typ av interaktion. Placera bebisen så att ditt ansikte är nära hans eller hennes och prata på om allt som dyker upp i huvudet. Och se till att ge bebisen en chans att ”svara”.

3) Prata tydligt. De flesta av oss mumlar en hel del. Dessutom tenderar vi att omge oss av massor av olika saker som låter samtidigt (torktumlare, diskmaskin, radio eller tv, telefonsamtal). För mycket oväsen försvårar språkinlärningen.

4) Koppla ord till handlingar. Använd gester när du pratar med ditt barn. Och koppla handlingarna till ord. ”Jag ska hämta ett kex till dig i det här skåpet” (peka samtidigt som du pratar).

5) Märk ut föremål och handlingar för din bebis. En förälder behöver ibland vara en journalist som rapporterar om en stor händelse. Kommentera allt när du utför dina dagliga rutiner. ”Nu ska jag lägga undan de här kläderna, och sedan ska vi gå till affären.” Förstärk några av huvudorden.

6) Hjälp barn att kommunicera med gester. Lek lekar som ”Baka, baka liten kaka” så snart din bebis kan sitta upp framför dig. Med lite äldre barn kan du leka låtsaslekar med gester. När du sträcker dig efter ditt barn i bilbarnstolen, kan du lyfta dina armar och säga ”Du börjar bli så stort att jag knappt kan lyfta upp dig från bilbarnstolen”. Det finns förresten vissa språkspecialister som anser att små barn ska lära sig teckenspråk. Det är en spännande tanke.

7) Anpassa en del av ditt språk till ditt barns språknivå. Detta betyder inte att du alltid ska prata bebisspråk eller alltid använda korta meningar. Men om ditt barn börjar kalla sin mormor för ”mommo” kan även du ibland referera till mormodern på det sättet. Men använd också ett enkelt och ”bra” språk. Det är viktigt att barn får höra tydligt vuxenspråk.

8) När du samtalar med barnet ska du hjälpa det att lära sig tänka. Säg saker som får barnet att fundera eller minnas. ”Var har du lagt din tröja?” ”Vi ska gå ut en stund innan lunch. Gå och hämta din jacka.” Sådana påståenden hjälper till att göra minnet viktigt för barnet och visar att aktiviteter har en tidssekvens.

9) Kom ihåg verben, de är språkets muskler. Det är lätt att tro att om ditt barn bara lär sig tillräckligt många substantiv kan det tillräckligt många ord. Men språkets komplexitet kräver en sofistikerad användning av verb. Om du säger ”Vi ska åka en runda nu”, ska du betona ”åka” precis lika mycket som ”runda”.

10) Från det att barnet är 1 år och framåt ska du ställa massor av frågor. Inget främjar tänkandet såsom en fråga – ditt barn kan inte besvara en fråga utan att fundera på vad du har sagt. Allteftersom barnet blir äldre och mer verbalt, kan du besvara barnets fråga med en egen fråga. Se till att några av dina frågor har flera möjliga svar och ställ inte bara ja och nej-frågor. När ni till exempel läser en bok kan du pausa och fråga ”Vad tror du att den lilla flickan ska göra nu?”.

11) Hjälp ditt barn att bli en bra lyssnare och betraktare. Peka ut intressanta saker när ni åker bil. Ha inte konstant på radion eller en skiva, utan spela endast skivor när barnet faktiskt kommer att lyssna på dem.

12) Se till att mycket av språket är glatt och positivt. Vissa barn hör väldigt få ord som inte är negativa: ”Håll tyst.” ”Kom ner därifrån.” ”Slå inte din bror.” Om en stor del av orden som sägs till barnet är negativa kan du inte förvänta dig att barnet kommer att vilja prata.

13) Hjälp barn att uttrycka sina känslor och lära sig ord som beskriver deras känslor. ”Är du ledsen idag?” ”Jag tror att du är ganska arg.” ”Jag blir väldigt glad när du låter din syster leka med dina leksaker.” När man använder ord som beskriver känslor hjälper man barnet att förstå och kontrollera dessa känslor.

14) Ha tålamod när barnet försöker berätta något för dig och inte riktigt kan få fram det. Ibland letar små barn efter ord och har svårt att sätta ord på saker och ting. Många barn (speciellt pojkar) kommer att upprepa bokstäver, stavelser eller ord som en del av denna kamp. Kom ner på barnets nivå och vänta tålmodigt tills det som han eller hon vill ha sagt kommer fram. Motstå framförallt frestelsen att säga ”Ta det lugnt och sluta upprepa saker”.

15) Läs, läs och läs för ditt barn. Låt det inte gå en dag utan att du läser minst en bok för ditt barn, helst två eller tre. Gör biblioteksbesök till en familjeritual. Låt barnet peka på bilder samtidigt som du säger vissa ord. ”Visa mig hunden.”

16) Hjälp barnet att se sambandet mellan talat och skrivet språk. Detta är självklart förenat med föregående förslag. Sätt dig ner med ditt äldre förskolebarn och peka ut huvudord. Berätta en saga från favoritboken och säg sedan ”Om jag inte läser orden som finns i boken blir sagan lite annorlunda varje gång”.

17) Lär barnet ord som ger komplimanger, vänner och godkännande. Finns det ett viktigare ord i språket än ”tack”? Möjligtvis ”snälla”. Dessa ord kan man lära barnet i en tidig ålder, och de måste användas regelbundet – både av dig och ditt barn.

18) Uppmuntra till enkel minnesträning. I hundraden har barn älskat korta dikter och ramsor. Hjälp barnet att memorera några favoriter. Och hjälp barnet att lära sig sitt namn och namnen på de andra i familjen och släkten. När barnet närmar sig 5 år, kan du lära honom eller henne sin adress och sitt telefonnummer.

19) Glöm inte sångerna. Sjung (och agera ut) favoritsångerna om och om igen. Om barnet känner sig bekväm med det kan du låta honom eller henne sjunga inför familjemedlemmar och grannar.

20) Lyssna på ditt barn. Med den här rekommendationen sluts cirkeln eftersom den är en logisk förlängning av det första förslaget där jag uppmuntrar dig att besvara alla verbala ljud. Du kan nämligen inte besvara dem om du inte lyssnar. Barn pratar inte om ingen lyssnar – speciellt inte om du inte gör det!

Dessa 20 svar är ett förenklat sätt att hjälpa dig att främja ditt barns språkutveckling. Du behöver inte memorera dem, men det skadar inte att titta på dem då och då. Det är inte bara ditt barn som inte förstår allt på en gång och behöver repetera och öva – det behöver du också. Dessa förslag ger en ram för hur man hjälper barn att till fullo förverkliga sin mänsklighet – förmågan att kommunicera effektivt med andra människor i sin omvärld. Du har en viktig roll i denna process.

Dr. Bettye M. Caldwell Ph.D. Professor of Pediatrics in Child Development and Education